Jag har själv vandrat stigen som kallas att lära sig plugga, och jag har mycket kvar att lära. Nedan delar jag med mig av värdefulla tips som hjälper mig när det är svårt att kliva över tröskeln och sätta sig med böckerna, och samtidigt uppnå goda resultat. Behärskar du en god studieteknik har du ett ointagligt försprång när arbetsbördan växer, och som i allt annat är det övning som gäller. Kämpa!
Motivation
Vi alla lider nog någon gång av den dalande motivationen när det gäller att faktiskt sätta sig vid skrivbordet och göra det som kräver stor ansträngning av en: att plugga. För att trots allt faktiskt ta tag i den där uppsatsen eller språkliga verbövningen är det viktigt att sätta upp mindre mål. Se över den uppgift du har framför dig och ha god framförhållning, börja inte kvällen innan utan räkna ut exempelvis antalet sidor du ska läsa i din bok på en kväll eller hur många ord som behöver skrivas på hemtentan för att du ska ha tid att gå igenom dagarna innan den ska in. När du nu har din plan framför dig, och ser till att följa denna från dag ett, känns det ofta lättare att sätta sig vid skrivbordet då du vet vad du ska göra de följande timmarna och inte behöver känna att det är ett oöverkomligt berg av uppgifter som ligger framför dig.
Planering
Vilket framgår i stycket ovan är planering en god investering för de framtida dagarna eller veckorna. En kalender är punkt nummer ett, och numera kan den vara i fysisk pappersform eller på våra telefoner och datorer. En papperskalender ger en större helhetsbild och visar tydligare alla punkter, å andra sidan kan en telefon exempelvis ge oss automatiska påminnelser för att vi inte ska missa något. Det gäller att väga för- och nackdelar och välja det som känns mest bekvämt och praktiskt för en själv. Om du planerar långt fram och detaljerat i din kalender, eller skriver ner mycket viktiga påminnelser, kan det vara en god idé att investera i en kopia att tillgå om kalendern skulle komma bort eller om telefonen inte vill samarbeta.
En kalender ger dig en god översikt. Jag har sedan något år tillbaka en separat anteckningsbok där jag specificerar vidare hur jag ska gå tillväga med studierna. Jag antecknar alltså i korthet vad som ska göras i kalendern, och hur det ska göras i den separata anteckningsboken – vilka sidor som ska läsas eller vilka punkter som ska tas med i uppsatsen som exempel. Att hitta en god struktur för sin planering och sedan lära sig att följa den är guld värt och kommer aldrig att vara förlorad tid.
Belöning
Rubriken kan vi första anblick ge intryck av att falla in på hunduppfostran, men för att hålla motivationen uppe gäller det att våga ge sig själv belöningar för det som presterats vid studierna. Det kan vara att tillåta sig att ”slösa” ett antal minuter på ett längre bad, att lägga tid på att laga en ordentlig middag eller bara gå ut och ta en promenad. Att tillåta sig spela några rader noter på pianot eller ägna sig åt sitt favoritspel på datorn ett slag, allt beror på vad du gillar att göra. Se alltid till att koppla av och belöna dig själv i symbios med studierna för att prestera allra bäst.
Pauser
När vi studerar sitter vi stilla vid vårt skrivbord och fokuserar vanligtvis på en text. Kroppen mår bra av att röra på sig, jag klarar inte av att studera för många timmar i sträck. Mindre pauser måste tillåtas ingå. Pauserna har aldrig försämrat mitt studieresultat trots att ett antal minuter går förlorade varje gång, utan hjälper mig tvärtom att bli motiverad och hålla orken uppe. Här är det passande att ägna sig åt en aktivitet där studierna trillar ur fokus till hundra procent, som att ta en promenad med hunden med feel good-tonerna i lurarna eller läsa om den nyuttagna truppen till mästerskapet du följer i sportvärlden. En god idé är dock att ägna sig åt något där kroppen får arbeta medan hjärnan vilar – tvärtom hur vi vanligtvis fungerar när vi studerar. Det behöver inte vara en intensiv springrunda men försök vara uppe och röra på dig, plocka kanske i ordning i garderoben eller något annat du gillar där kroppen får agera. Det är viktigt att inte göra misstaget dra ut på pauserna alltför länge, en enkel riktlinje är att tillåta dig själv att ta pauser ofta, kanske så ofta som en gång i timmen – men på villkoret att se till att de håller sig till ett begränsat antal minuter, mellan fem till femton. Detta är för att hjärnan ska få vila, orken återvända och för att blodsockret ska få gå upp igen, men utan att gapet mellan studier och vila blir för stort. Med korta men totala pauser kan du fortfarande lätt komma tillbaka till fokus när det gäller att bänka sig vid skrivbordet igen. Varva kortare pauser inkluderande mindre belöningar med längre uppehåll som kan vara en hel kvälls ledighet eller åtminstone någon timme då du gör precis vad du vill. Du kan också inrätta en regelbunden ledig kväll i veckan, då du kan boka in gymmet, fikor, middagar, matcher eller vad du vill ägna dig åt på din fritid.
Rimlighetsprincipen
Vi är många som har höga krav på oss själva när det gäller studier, inte minst i unga år, och detta är en hjälp för att prestera bra. Det är dock viktigt att sätta sina resultat i perspektiv och tillåta sig att göra annat än att studera ibland, att inse att vi inte kan prestera till max på varje skrivning och varje uppsats. Fråga dig: gjorde jag mitt bästa? Har jag presterat utifrån mina förutsättningar, såsom att annat i livet tagit plats istället för studier? Och viktigast av allt: har jag lärt mig något jag kommer att ha nytta av i framtiden? Tillåt dig att misslyckas. Då jag inte uppnår så höga resultat som jag kanske önskat på ett moment ser jag till att återvända till ett annat moment som gick riktigt bra, där jag lyckades på varje punkt. Detta hjälper mig att hålla de negativa tankarna borta, tankar att jag underpresterar om och om igen, och håller motivationen och studieglädjen på höga nivåer. Samtidigt som vi inte kan ha det som ett konstant krav, så är det viktigt att tillåta sig tycka att det är roligt att plugga!
allgrip 